minstabarnet

Ställ mig inte i ett led du får mig aldrig att stå still.

Igår var en sjukt jobbig dag, Började med tidig uppstigning sådär vid tio över sju för att åka till gymmet och träna blev även lite simming... Sen va vi alla helt slut, det var jag Lull och Maja vi som har dubbla gymkort ;) Sen var det så av en hädelse att vi var tvungna att plugga samhäll men det gick inte så bra alla somna ståendes i bibloteket. Såg nog ganska kul ut. Sen gick vi till matsalen utan att äta! Kan ni förstå?! inte ja..

Sen var det bara att ta det långa benet för det korta och pallra sig ner till friskis för ännu ett hårt träningspass. Saken var bara den och tanken som ligger bakom detta rubriksval. Att så fort vi satte på oss träningskläderna vilket inte gick fort efetrsom vi var helt sjukt slut, då inträffade det som inte borde ha inträffat. Jag fick överskottsenergi och köttade sönder hala medel passet. Nu kan jag inte gå för jag har sjuk träningsvärk och är helt slut. Men roligt var det och det där mer kordination och överskottsenergi måste sett mycket roligt ut. Det ända jag minns av passet var när Casper, Axel och jag ligger och sjunger till wind of change samtidigt som vi kör styrka. De andra skrattde nog åt oss då med.

Sen träffa jag Diana och vi planerade en resa till Tänndalen för alla Vi ungas medlemar :)
åt taco med Fille och simon vilket slutatde med att jag låg på golvet och blunda medans de stoppade in konstga taco tillbehör i min mun....

I rispan från min vrede,
ska jag sätta jord och så,
i skuggan av din stolthet
ska jag resa mig och gå.

/ En ANNAn Gros